Strukturellt eller funktionellt?

Man kan se på den mänskliga anatomin på olika sätt, jag väljer att dela upp det i strukturell och funktionell anatomi och tänker i det här inlägget låta hamstrings vara den muskelgrupp jag pratar om. 

När jag började min resa för att utbilda mig till tränare så gick jag på en styrketräningsutbildning via SSIF på 100 timmar i grundläggande anatomi och instruktionsteknik. Vi läste sida efter sida om ursprung, fäste och funktion för att kunna lära ut övningar och veta vilka muskler som aktiveras i olika övningar. Den här utbildningen var verkligen en ordentlig genomgång efter konstens alla regler och jag måste nog säga att den just då var en av de absolut mest gedigna utbildningarna som fanns att tillgå för att bli gyminstruktör. Det man inte talade om var att det är just skillnad på strukturell och funktionell anatomi. Att kroppen reagerar olika på att vara stående, sittande och liggande nämndes mer i förbigående för att vi skulle veta hur vi kan utmana kroppen i olika lägen för att få optimal muskeluppbyggnad. Jag måste ändå ge stort cred till utbilningen för den var helt korrekt i tiden och de hade högst kunniga lärare som verkligen brann för att lära oss det vi behövde.

Men om vi nu går tillbaka till det här med skillnaden mellan funktionell och strukturell anatomi och hamstrings arbete så kan vi prata om skillnaden. Strukturellt är det som händer i muskeln om du är död i liggande läge(dvs ingen tankekraft som påverkar) och vi sätter ström i muskeln- Alla som arbetar i branschen vet vad som händer om du drar ihop hamstring (och har koll på ursprung och fäste). Hamstringkomplexet går över två leder, höften och knäet, vilket gör att den kan skapa rörelse i båda dessa. Den har som strukturell funktion att böja knäleden, sträcka höftleden och både inåt- och utåtrotera knäet. Om vi tänker funktionellt så är det istället den verkliga funktionen i rörelse som man pratar om och då har hamstring en bromsande och stabiliserande funktion i knäleden vid fotisättning när du löper eller gör andra steg framåt. Du kommer alltid få ett visst sträck på hamstrings när du förflyttar dig framåt eftersom du får en lätt tippning av överkroppen framåt. (helt naturligt att röra sig på det sättet btw, vill vi framåt så driver vi överkroppen framåt) Att vi också har proprioreceptorer som talar om för oss när vi utsätts för tryck, sträck, hastigheter och annat för att förhindra skador är jätteviktigt att ta hänsyn till om vi vill träna för funktion, men det tänker jag inte gå in för djupt i här, jag rekommenderar bara att läsa på om dem för att själv kunna avgöra vad som är bäst för dig och dina klienter. Knäet är ju mittemellan fot och höft och kommer inte kunna agera utan dem, behöver vi då tänka på att skapa övningar som faktiskt aktiverar höft och fot för att ge knäet de förutsättningar de behöver? Är det i dina klienters bästa intresse att göra ett korrekt utfört utfall med rak rygg och 90 graders vinkel i knäet? Jag fick lära mig göra utfall med en pinne mot huvud, skuldra och höft fick du också det? Vad är syftet och är det logiskt? Det finns inte rätt och fel svar här, det finns övningar för alla men inte övningar för alla.